1. Frostdjup per Region — Hur Djupt Måste Grunden Gå?
Frostdjupet styr hur djupt en altangrund måste sänkas ner i marken för att undvika tjällyftning. Om grunden sätts för grunt kan altan lyfta och sjunka med årstiderna, vilket kan knäcka trävirke och lösgöra beslag.
Enligt TräGuidens rikskarta varierar dimensionerande frostdjup i Sverige från cirka 1,1 m i Skåne till 2,5 m i övre Norrland. Värdena gäller tjälfarlig, oisolerad och ej snötäckt mark och är planeringsunderlag — inte lokala mätningar eller ett färdigt grundläggningsdjup. SMHI anger att tjäldjupet påverkas av jordart, vegetation och snödjup; snö isolerar, och vatten expanderar cirka 9 % när det fryser.
| Redaktionell zon | Dimensionerande frostdjup | Orienterande orter |
|---|---|---|
| Zon 1 — sydlig kust | cirka 1,1–1,3 m | Malmö, Lund, Helsingborg |
| Zon 2 — södra Sverige | cirka 1,2–1,5 m | Kalmar, Halmstad, Karlskrona |
| Zon 3 — inlandet | cirka 1,4–1,7 m | Stockholm, Göteborg, Jönköping |
| Zon 4 — mellersta Sverige | cirka 1,6–2,0 m | Uppsala, Örebro, Västerås |
| Zon 5 — södra Norrland | cirka 1,9–2,3 m | Gävle, Sundsvall, Östersund |
| Zon 6 — norra Norrland | cirka 2,2–2,5 m | Umeå, Luleå, Kiruna |
*Redaktionell avläsning av TräGuidens rikskarta (tjälfarlig, oisolerad och ej snötäckt mark). Zonerna är läsintervall, inte officiella klimatzoner. SMHI beskriver mekanismen (jordart, vegetation, snö) — inte de siffervärdena. BBR 6:323 kräver frostfritt grundläggningsdjup eller frostisolering.
💡 Markskruv och frostdjup: I Stockholms län är dimensionerande frostdjup cirka 1,4–1,7 m. Skruvlängd väljs inte från kartan ensam — last, jordlager och om grunden isoleras mot frost (BBR) styr. Räkna alltid på det inbäddade djupet: skruvlängd minus den del som sticker upp ovan mark (vanligtvis 50–100 mm vid montering i jämnhöjd med marken, mer när skruven bär upp konstruktionen). Katalogens Pro-skruvar ger därmed spetsnivåer på cirka 1,20 m (1250 mm), 1,50 m (1550 mm), 1,70 m (1750 mm) och 2,00 m (2050 mm). 1750 mm når ner till 1,70 m (med högst cirka 50 mm ovan mark), dvs. till själva gränsen — den nedre delen av intervallet (närmare 1,7 m) kräver därför 2050 mm (spets cirka 2,00 m). 1550 mm täcker de grundare delarna (mot cirka 1,5 m) och 1250 mm endast där det lokala frostdjupet är under cirka 1,2 m, som i södra Sverige.
2. Bärförmåga (Bärighet) per Jordtyp
Bärförmågan anger hur mycket last marken kan bära per ytenhet. En altan på 20 kvm med möbler och människor kan utöva 2–5 kN/m² last. Det är avgörande att veta om marken klarar detta.
| Jordtyp | Bärförmåga (kN/m²) | Tjälfarlig? | Typisk verklig tjäle* | Karakteristik |
|---|---|---|---|---|
| Lera (normalkonsoliderad) | 20–80 kN/m² | ⚠️ Hög risk | 100–150 cm | Sätter sig, kräver djupare grund |
| Lera (överkonsoliderad) | 100–300 kN/m² | ⚠️ Medel risk | 80–120 cm | Stabil, gammal komprimerad lera |
| Sand / grus (löst) | 100–200 kN/m² | ✅ Låg risk | 80–100 cm | Dränerar väl, god bärighet |
| Sand / grus (tätt) | 200–500 kN/m² | ✅ Låg risk | 60–80 cm | Utmärkt — markskruv fungerar bra |
| Morän | 200–800 kN/m² | ⚠️ Medel risk | 80–120 cm | Vanligast i Sverige, varierande |
| Berg (fast) | >2000 kN/m² | ✅ Ingen risk | Ytlig förankring | Kräver bergborr, ej vanlig skruv |
| Torv / myrmark | 5–20 kN/m² | 🚫 Olämplig | Speciallösning | Kräver pålning till fast botten |
* Riktvärden för hur djupt tjälen normalt går under en normal vinter (grundare under snö och i tät, dränerande jord). De är inte samma sak som det dimensionerande frostdjupet i zon-tabellen ovan (TräGuiden, cirka 1,1–2,5 m), som gäller tjälfarlig, oisolerad och ej snötäckt mark och är underlaget vid BBR-dimensionering. Väljer du markskruv räknar du spetsnivån som skruvlängd minus uppsättningen ovan mark (vanligtvis 50–100 mm) — en 1200 mm-skruv når således cirka 1,15 m, inte 1,20 m.
*Värden är karakteristiska bärförmågor för dimensionering. Faktisk bärförmåga avgörs av geoteknisk undersökning. Källa: Eurokod 7, SGI Rapport 90.
3. Hur Identifierar du Din Jordtyp? — Jordprov Steg för Steg
Innan du väljer grundläggningslösning bör du identifiera jordtypen. Här är tre metoder:
Metod A — Kryptest (snabb fältbedömning)
- Gräv ett hål 30–50 cm djupt och ta upp en handfull jord.
- Rulltestet: Rulla till en 3 mm smal rulle. Håller den = lera. Smular = sand/silt. Kan inte rullas = grov sand/grus.
- Fukttest: Pressa i handen. Vatten pressas ut = lera/silt. Torkar snabbt = sand.
- Färg: Grå/blå = lermark. Brun/gul = sand/morän. Svart = organisk jord (torv).
Metod B — Penetrationsprov (SPT)
Standard Penetration Test — används av geotekniker. Mäter antalet slag för att driva ett rör 30 cm ner i marken (N-värde). Tolkning:
| N-värde (slag/30cm) | Jordbeskrivning | Bärförmåga (grovt) |
|---|---|---|
| 0–4 | Mycket lös lera/mjuk mark | <50 kN/m² |
| 5–10 | Lös sand / medium lera | 50–150 kN/m² |
| 11–30 | Medeldicht sand / silt | 150–300 kN/m² |
| >30 | Tät sand / morän / berg | >300 kN/m² |
Metod C — SGU Jordartskartan (online)
Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) har en gratis online-karta som visar jordtyper per koordinat. Besök kartor.sgu.se och sök din adress. Kartan visar marktyp på ytnivå — kombination med provgrävning ger bäst bild.
4. Geotekniska Krav Enligt BBR & Eurokod 7
Plan och bygglagen (PBL) och Boverkets byggregler (BBR) kräver att altankonstruktioner uppfyller:
📏 Grundläggningsdjup (BBR 6:323)
Fundamentet ska gå under frostdjupet eller isoleras mot frost. Alternativt: grundläggs på bärande lager oavsett djup (t.ex. berg). Markskruvar löser detta med djupinstallation under frostdjupet.
⚖️ Bärförmåga (Eurokod 7, SS-EN 1997-1)
Dimensionering ska visa att designlasten ≤ designbärförmågan med partialkoefficienterna γ_G (1.35) och γ_Q (1.5) applicerade. För en altan med 3.5 kN/m² karakteristisk last och bärförmåga 100 kN/m² råder god säkerhet.
📐 Sättningskrav (Eurokod 7, §6.6)
Tillåten differenssättning för träkonstruktioner: max L/500 (där L är spännet). För en 4 m bred altan innebär det max 8 mm sättningsskillnad. Lös lera kräver provbelastning för att verifiera detta.
5. CC-Mått & Antal Skruvar — Beräkningsexempel
CC-måttet (centrum-till-centrum) bestämmer hur tätt grundpunkterna (markskruvar eller plintar) ska placeras. Det styrs av:
- Bärligets bjälklagsdimension — en 45×195 mm balk klarar 1200 mm spännvidd utan stöd
- Bärförmåga per grundpunkt — markskruv 70×70 klarar typiskt 8–15 kN axialbelastning
- Karakteristisk last — altanbelastning 3.5 kN/m² (egenvikt + rörlig last)
| Altanstorlek | CC-mått (max) | Antal skruvar | Last per skruv | Anm. |
|---|---|---|---|---|
| 3 × 4 m (12 kvm) | 1200 mm | 6 st | 7.0 kN | 3 längs × 2 bredsida |
| 4 × 5 m (20 kvm) | 1200 mm | 10 st | 7.0 kN | 4 längs × 3 bredsida, lera CC 900mm |
| 5 × 6 m (30 kvm) | 1200 mm | 15 st | 7.0 kN | Extra mittskruv vid lera |
| 6 × 8 m (48 kvm) | 1200 mm | 20–24 st | 7.0–8.4 kN | Kontrollera per leverantör |
*Beräkningarna förutsätter sand/morän med bärförmåga >150 kN/m². På normalkonsoliderad lera: minska CC till 900 mm och öka antal skruvar med 30–40%. Balkdimension 45×195 mm.
⚠️ Lera — minska CC-mått: På normalkonsoliderad lera (bärförmåga 20–80 kN/m²) ska CC-mått reduceras till 800–900 mm och spetsnivå till 130–150 cm — det når under den typiska verkliga tjälen. En 1550 mm-skruv ger cirka 1,50 m spetsnivå vid högst 50 mm ovan mark och 1750 mm cirka 1,70 m; för hela det dimensionerande intervallet (här zon 3, cirka 1,4–1,7 m) väljs 1750–2050 mm eller frostisolering. Kontakta alltid en geotekniker om SGU:s jordartskartan visar lera.
6. Sammanfattning — Välj Rätt Grundläggning
| Situation | Rekommendation | Djup |
|---|---|---|
| Sand/grus, södra Sverige (zon 1–2) | Markskruv 1250–1550 mm | Cirka 1,20 m (1250 mm) når endast den nedre delen av zon 1; för hela zon 1 (cirka 1,1–1,3 m) och zon 2 (mot cirka 1,5 m) krävs 1550 mm (cirka 1,50 m) — gäller vid högst 50 mm ovan mark |
| Lera, Stockholmsområdet (zon 3) | Markskruv 1750–2050 mm, tätare CC | Under det lokala frostdjupet (cirka 1,4–1,7 m): 1750 mm ger spets cirka 1,70 m endast med högst 50 mm ovan mark — annars 2050 mm (cirka 2,00 m) eller frostisolering |
| Sand/morän, Norrland (zon 5–6) | Markskruv 2050 mm + frostisolering | Zon 5 (cirka 1,9–2,3 m): 2050 mm når cirka 2,00 m — den grundare delen av zonen. Zon 6 (cirka 2,2–2,5 m): katalogens längder räcker inte — kräver projekterad lösning (längre/skarvad skruv eller annan grundmetod) och/eller frostisolering |
| Berg ytligt | Bergborrade infästningar | 30–60 cm |
| Torv / myrmark | Pålning till fast botten | 2–10 m |
Vanliga Tekniska Frågor
Kan jag använda markskruvar i lera?
Ja, men med anpassning. Lera kräver djupare installation (spetsnivå 120–150 cm — under den typiska verkliga tjälen; för dimensionering mot det dimensionerande frostdjupet, se zon-tabellen ovan) och tätare CC-mått (800–900 mm istället för 1200 mm). Normalkonsoliderad lera kräver geoteknisk bedömning; i de flesta fall fungerar förlängda markskruvar utmärkt.
Hur vet jag om jag har frost-känslig mark?
Lera och silt är de mest tjälfarliga jordarterna. Sand och grus är låg risk. Morän varierar. Kontrollera SGU:s jordartskartan för din fastighet och gräv ett provhål för en visuell bedömning.
Behöver jag bygglov för altangrundläggning?
En altan ≤ 0.6 m över mark kräver vanligtvis inget bygglov (attefallsåtgärd). Högre altaner kan kräva bygglovsansökan. Kontrollera med din kommun. Grundläggningens tekniska utformning regleras av BBR oavsett bygglovsplikt.
Hur länge håller markskruvar?
Certifierade markskruvar (SS-EN ISO 1461, varmförzinkade ≥ 85 µm eller Z275) har en teknisk livslängd på 30–50+ år i normala jordförhållanden. I sur mark (pH <5) bör extra korrosionsskydd övervägas.
Vad är skillnaden mellan markskruv och betongplint tekniskt?
Markskruv överför last via friktions- och spetsmotstånd längs skruvsektionen. Betongplint vilar på ett utvidgat fotplattsbotten. Markskruv har fördelen att vara omedelbart bärande (ingen härdningstid), justerbar och demonterbar. Se vår tekniska guide om betongplintar för jämförelse.