Frostfritt djup i Sverige 2026 — tabell per region + markskruv & tjäle

Tjäle — den enskilt vanligaste orsaken till sättningar i Sverige

Tjäle uppstår när vattnet i marken fryser. När vatten övergår till is expanderar det med exakt 9 procent, och den expanderande isen lyfter marken uppåt. Detta kallas tjällyftning och är den enskilt vanligaste orsaken till sättningar och sprickor i lätta grundkonstruktioner i Sverige — från sneda altangolv till påkörda plank som tippat ur lod.

I Stockholmsområdet, där vi installerar mest, ligger det normala tjäldjupet mellan 1,0 och 1,5 meter under en vanlig vinter. Under vintern 2010–2011, som var ovanligt kall, mättes tjäldjup på över 1,8 meter i lera på Södertörn. Det betyder att varje grund som når grundare än så riskerar att dras med uppåt när tjälen griper tag i materialet.

Mekanismen är densamma oavsett konstruktion: tjälen fäster vid det som sitter i marken — en betongplint, en påle eller en markskruv — och försöker lyfta det. Skillnaden mellan en grund som håller och en som rör sig avgörs av hur djupt den nedre förankringen sitter i förhållande till tjälgränsen, och hur stort grepp den har i det ofrusna lagret under.

Vad är frostfritt djup — och var det går i Sverige

Frostfritt djup är det djup där marken aldrig fryser, oavsett hur kall vintern blir. Under detta djup håller marken en stabil temperatur på 6–10 grader året runt. En grund som når ner till frostfritt djup — eller som är förankrad där — står i mark som inte rör sig. En grund som stannar ovanför riskerar att lyftas.

I Stockholm och Mälardalen rekommenderar Boverket och TräGuiden ett frostfritt djup på minst 1,2 meter för permanenta konstruktioner. Längre norrut ökar det: i Svealands inland 1,4–1,8 meter, och i övre Norrland över 2,0 meter. Det är också anledningen till att vi i Stockholmstan jobbar med skruvlängder från 800 mm uppåt, medan inland och norr kräver 1550–2050 mm.

Faktorer som styr hur djupt tjälen går på din tomt:

• Marktyp: Silt och fin lera är mest tjälkänsliga — de håller vatten och ger tjäldjup på 1,2–1,8 m i Stockholm. Grov sand och grus dränerar vatten och ger grundare tjäle.
• Snötäcke: 30 cm snö isolerar marken och kan halvera tjäldjupet. Blåsiga, snöfria tomtar får djupare tjäle.
• Grundvatten: Högt grundvatten ger mer is och starkare lyftkraft.
• Skugga: Nordvästuppvinklar och tät vegetation ger djupare tjäle än söderlägen.

Frostfritt djup per region — tabell 2026

Tabellen nedan visar rekommenderade grundläggningsdjup baserat på klimatzon och jordart, med de markskruvlängder vi rekommenderar för att nå under tjälgränsen. Uppgifterna utgår från Boverkets riktlinjer och TräGuidens data.

OBS: Värdena gäller tjälfarlig jord (silt, lera). I grovkornig jord (sand, grus) med god dränering kan tjäldjupet vara grundare. I lerrik mark i Stockholm kör vi ofta 1200–1550 mm för att nå minst 30 cm under tjälgränsen.

Hur markskruvar hanterar tjäle — i praktiken

En markskruv motverkar tjällyftning genom att förankra konstruktionen under tjälgränsen. Gängorna på skruven ger grepp i det ofrusna lagret, och det är den nedre förankringen — inte skruvens längd ovanför — som bär. Tjälen kan försöka gripa tag i den övre delen av skruven och dra uppåt, men motståndet från den djupa förankringen håller den nere.

I våra standarddimensioner ger 68 mm diameter (DIY-serien, 800–1200 mm) ett axiellt bärförmåga på 10–40 kN beroende på mark, och 76 mm diameter (Pro-serien, 1550–2050 mm) ger 20–80 kN. Pro-serien kräver elektrisk monteringsmaskin och används där vi behöver djup förankring under tjälen — till exempel bygglovspliktiga attefallshus och carporter.

Konkreta åtgärder vi tar när tjälerisken är hög:

• Välja längre skruv (1550–2050 mm) så att spetsen sitter minst 30 cm under beräknat tjäldjup.
• Gå upp till 76 mm diameter i lera och silt för ökat motstånd mot lyftkrafter.
• Tätare placering — 4 st 76 mm i hörnen på en 4 m²-Grund bär mer än 2 st, och sprider lasten över fler förankringspunkter.
• Undvika att skruva i kvicklera, där vi hellre provar dragprov eller byter metod.

Mer om hur vi monterar — manuellt och med maskin — finns i vår guide om att montera markskruv för hand.

Markskruv vs betongplint mot tjäle

En betongplint måste grävas och gjutas ner till frostfritt djup för att undvika tjälskador. Det innebär schaktning, formning, gjutning och 5–7 dagars torktid, och fungerar inte alls i minusgrader eftersom betongen inte hinner härda. Om plinten stannar ovanför frostfri nivå lyfter tjälen den — och med den hela konstruktionen.

Den största praktiska fördelen med markskruv är att vi kan installera året runt. Med rätt utrustning skruvar vi genom det frusna översta skiktet och ner i den ofrusna marken under, även i januari. Vill du veta vad maskinhyr kostar och när maskin är nödvändig, se vår sida om att hyra monteringsmaskin för markskruv.

Rätt skruvlängd per projekt — och vad det kostar

Att välja rätt längd avgörs av två saker: konstruktionens vikt och tomtens tjäldjup. Här är hur vi resonerar i Stockholmsregionen, med faktiska prisintervall beräknade med vår offertformel.

• 800–1000 mm: Lätta konstruktioner i södra Sverige där tjäldjupet är under 1,0 m — tillfälliga installationer och lekstugor.
• 1200 mm (68 mm diameter): Standardval för altaner och mindre friggebodar i Stockholm där tjäldjupet är 1,0–1,2 m. Spetsen når under normal tjälgräns.
• 1550 mm (76 mm Pro): Bygglovspliktiga attefallshus och carporter, eller altaner i lera där vi vill ha marginal under tjälen.
• 2050 mm (76 mm Pro): Svår mark, djup tjäle i inlandet, eller tunga bärande konstruktioner i lera och kvicklera.

Exempel på vad grundläggningen kostar, beräknat med vår offertformel (material + arbete + restid + transport):

• Altan, 6 st 1200 mm i Stockholm: 5 000 kr inkl. moms, 4 265 kr efter 30 % ROT-avdrag på arbetsdelen.
• Svår mark / djup tjäle, 4 st 2050 mm Pro: 6 400 kr inkl. moms, 5 500 kr efter ROT.

ROT-avdraget gäller arbetsdelen (30 %), inte material eller restid. För altan och komplementbyggnad är arbete ROT-berättigat; för plank och staket gäller inte ROT. En fullständig prisöverblick finns på vår prislista och i guiden vad markskruv kostar. Vill du jämföra med traditionell pålning, se pålning som grundläggning.

När tjälen redan har skadat din grund

Om din altan eller uthus redan har satt sig — sneda golv, springor mellan brädor, dörrar som sluter — beror det nästan alltid på att de befintliga stöden sitter för grund eller i tjälkänslig lera. I de fallen kan vi komplettera med markskruvar antingen som stabilisering under den befintliga konstruktionen eller som helt nya stödpunkter, utan att riva det som finns. Ett vanligt ingrepp är 3–5 st 76 mm skruvar förankrade under tjälgränsen, kombinerat med en justerbar stolpsko så att altanen kan vinklas tillbaka i våg.

I stockholmstrakten, där tjälen i lera på Södertörn och i Mälardalen ofta går 1,2–1,5 m djupt, är detta en av de vanligare jobbtyperna vi gör på vintern och tidig vår, när sättningarna från förra vinterns tjäle blir synliga. Jobbar vi i din kommun? Se Stockholm, Huddinge eller Täby för aktuella områden, eller vår översikt över grundläggning i Stockholm.

Sammanfattning — trygg grund trots tjäle

De viktigaste punkterna:

• Tjäldjupet i Stockholm är normalt 1,0–1,5 m; i Norrland över 2,0 m.
• Markskruvens spets ska nå minst 30 cm under tjälgränsen.
• 1200–1550 mm räcker för altan och komplementbyggnad i Stockholm; 2050 mm för svår mark och djup tjäle.
• Installation går året runt, även i frusen mark ned till −15 °C.
• I tjälkänslig lera väljer vi 76 mm diameter och tätare placering.

Är du osäker på vilket djup och vilken dimension som passar din tomt? Begär en offert så kommer jag ut och bedömer marken.