Rikskarta, kommunsök och metod

Frostfritt djup i Sverige 2026 — tabell från 1,1 till 2,5 m

Kort svar: Tjäldjupet varierar enligt TräGuiden från cirka1,1 meter i Skåne till 2,5 meter i övre Norrlandi tjälfarlig, ej snötäckt mark.

Siffrorna är orienterande planeringsvärden. Sök din kommun för att hitta rätt län, läs kartans intervall och kontrollera sedan förhållandena på den egna tomten.

Frostfritt djup där du bor

Resultatet är ett orienterande tjäldjupsintervall avläst från TräGuidens rikskarta, inte ett lokalt mätvärde eller färdigt grundläggningsdjup. Sökningen omfattar Sveriges 290 kommuner och 21 län.

Redaktionell länstabell från rikskartans isolinjer.Källa: TräGuiden: Grundläggningsdjup – grunder, publicerad 2003-09-01, uppdaterad 2020-03-31, hämtad 2026-08-09.Tjälfarlig, oisolerad och ej snötäckt mark. Värdena är planeringsunderlag från rikskartans isolinjer, inte lokala mätningar eller färdiga grundläggningsdjup.
LänRedaktionell zonOrienterande intervallOsäkerhet
Blekinge länRedaktionell zon 2 · södra Sverigecirka 1,2–1,5 mmåttlig
Gotlands länRedaktionell zon 1 · sydlig kustcirka 1,1–1,3 mlägre
Hallands länRedaktionell zon 2 · södra Sverigecirka 1,2–1,5 mmåttlig
Jönköpings länRedaktionell zon 3 · södra inlandetcirka 1,4–1,7 mmåttlig
Kalmar länRedaktionell zon 2 · södra Sverigecirka 1,2–1,5 mmåttlig
Kronobergs länRedaktionell zon 3 · södra inlandetcirka 1,4–1,7 mmåttlig
Skåne länRedaktionell zon 1 · sydlig kustcirka 1,1–1,3 mlägre
Västra Götalands länRedaktionell zon 3 · södra inlandetcirka 1,4–1,7 mhögre
Östergötlands länRedaktionell zon 3 · södra inlandetcirka 1,4–1,7 mmåttlig
Dalarnas länRedaktionell zon 4 · mellersta Sverigecirka 1,6–2,0 mhögre
Södermanlands länRedaktionell zon 3 · södra inlandetcirka 1,4–1,7 mmåttlig
Stockholms länRedaktionell zon 3 · södra inlandetcirka 1,4–1,7 mmåttlig
Uppsala länRedaktionell zon 4 · mellersta Sverigecirka 1,6–2,0 mmåttlig
Värmlands länRedaktionell zon 4 · mellersta Sverigecirka 1,6–2,0 mhögre
Västmanlands länRedaktionell zon 4 · mellersta Sverigecirka 1,6–2,0 mmåttlig
Örebro länRedaktionell zon 4 · mellersta Sverigecirka 1,6–2,0 mmåttlig
Gävleborgs länRedaktionell zon 5 · södra Norrlandcirka 1,9–2,3 mhögre
Jämtlands länRedaktionell zon 5 · södra Norrlandcirka 1,9–2,3 mhögre
Norrbottens länRedaktionell zon 6 · norra Norrlandcirka 2,2–2,5 mhögre
Västerbottens länRedaktionell zon 6 · norra Norrlandcirka 2,2–2,5 mhögre
Västernorrlands länRedaktionell zon 5 · södra Norrlandcirka 1,9–2,3 mhögre

Varje kommun är kopplad till sitt län och ärver länets intervall. Läskällor och redaktionell metod innan värdet används i ett projekt.

01 / Begreppen

Vilket djup ska du använda?

Börja med att skilja på tre värden. De svarar på olika frågor och kan inte ersätta varandra.

Tjäldjup från kartan

Avståndet från markytan till den lägsta nollgradersisotermen. Rikskartan visar ett orienterande klimatvärde under angivna mark- och snöförhållanden.

Frostfritt grundläggningsdjup

Det djup som används i en bestämd grundlösning efter hänsyn till tjällyftning, värmetillförsel, isolering, markegenskaper, bärighet och sättningar.

Längd på fundamentet

Längden på plint, påle eller markskruv väljs utifrån konstruktion, last, jordlager och montage. Den är inte en synonym till tjäldjup.

  1. Orientera: hitta länets intervall på kartan.
  2. Kontrollera platsen: jordart, vatten, snö, exponering, isolering och värme.
  3. Dimensionera lösningen: kombinera frostdata med bärighet, sättningsrisk och last.

Definitionen av tjäldjup följer SGI:s geotekniska ordlista. Sambandet mellan klimat, markegenskaper, bärighet, sättningar och grundläggningsdjup beskrivs av TräGuiden.

03 / Rikskartan

Karta över tjäldjup i Sverige

Färgerna är en redaktionell gruppering av län för snabb orientering. Intervallen i tabellen är försiktiga avläsningar av TräGuidens publicerade isolinjer; de är inte officiella kommunvärden.

Orienterande karta över tjäldjup i Sveriges länSveriges län grupperade i sex redaktionella zoner från cirka 1,1 meter i söder till 2,5 meter i övre Norrland. Samma värden finns i tabellen efter kartan.Blekinge län: cirka 1,2–1,5 mDalarnas län: cirka 1,6–2,0 mGävleborgs län: cirka 1,9–2,3 mGotlands län: cirka 1,1–1,3 mHallands län: cirka 1,2–1,5 mJämtlands län: cirka 1,9–2,3 mJönköpings län: cirka 1,4–1,7 mKalmar län: cirka 1,2–1,5 mKronobergs län: cirka 1,4–1,7 mNorrbottens län: cirka 2,2–2,5 mÖrebro län: cirka 1,6–2,0 mÖstergötlands län: cirka 1,4–1,7 mSkåne län: cirka 1,1–1,3 mSödermanlands län: cirka 1,4–1,7 mStockholms län: cirka 1,4–1,7 mUppsala län: cirka 1,6–2,0 mVärmlands län: cirka 1,6–2,0 mVästerbottens län: cirka 2,2–2,5 mVästernorrlands län: cirka 1,9–2,3 mVästmanlands län: cirka 1,6–2,0 mVästra Götalands län: cirka 1,4–1,7 m
Redaktionell zon 1 · sydlig kustcirka 1,1–1,3 m
Redaktionell zon 2 · södra Sverigecirka 1,2–1,5 m
Redaktionell zon 3 · södra inlandetcirka 1,4–1,7 m
Redaktionell zon 4 · mellersta Sverigecirka 1,6–2,0 m
Redaktionell zon 5 · södra Norrlandcirka 1,9–2,3 m
Redaktionell zon 6 · norra Norrlandcirka 2,2–2,5 m
Underlag: TräGuiden: Grundläggningsdjup – grunder, publicerad 2003-09-01, uppdaterad 2020-03-31, hämtad 2026-08-09. Kartan gäller tjälfarlig, ej snötäckt mark. Kartgeometri: @svg-maps/sweden 2.0.0, CC BY 4.0.

04 / Alla län

Tabell över frostfritt djup per län

Ett län kan skäras av flera isolinjer. Därför visas intervall och avläsningsosäkerhet i stället för en falskt exakt kommunsiffra.

LänRedaktionell zonOrienterande intervallGäller för
Blekinge länRedaktionell zon 2 · södra Sverigecirka 1,2–1,5 mTjälfarlig, ej snötäckt mark
Gotlands länRedaktionell zon 1 · sydlig kustcirka 1,1–1,3 mTjälfarlig, ej snötäckt mark
Hallands länRedaktionell zon 2 · södra Sverigecirka 1,2–1,5 mTjälfarlig, ej snötäckt mark
Jönköpings länRedaktionell zon 3 · södra inlandetcirka 1,4–1,7 mTjälfarlig, ej snötäckt mark
Kalmar länRedaktionell zon 2 · södra Sverigecirka 1,2–1,5 mTjälfarlig, ej snötäckt mark
Kronobergs länRedaktionell zon 3 · södra inlandetcirka 1,4–1,7 mTjälfarlig, ej snötäckt mark
Skåne länRedaktionell zon 1 · sydlig kustcirka 1,1–1,3 mTjälfarlig, ej snötäckt mark
Västra Götalands länRedaktionell zon 3 · södra inlandetcirka 1,4–1,7 mTjälfarlig, ej snötäckt mark
Östergötlands länRedaktionell zon 3 · södra inlandetcirka 1,4–1,7 mTjälfarlig, ej snötäckt mark
Dalarnas länRedaktionell zon 4 · mellersta Sverigecirka 1,6–2,0 mTjälfarlig, ej snötäckt mark
Södermanlands länRedaktionell zon 3 · södra inlandetcirka 1,4–1,7 mTjälfarlig, ej snötäckt mark
Stockholms länRedaktionell zon 3 · södra inlandetcirka 1,4–1,7 mTjälfarlig, ej snötäckt mark
Uppsala länRedaktionell zon 4 · mellersta Sverigecirka 1,6–2,0 mTjälfarlig, ej snötäckt mark
Värmlands länRedaktionell zon 4 · mellersta Sverigecirka 1,6–2,0 mTjälfarlig, ej snötäckt mark
Västmanlands länRedaktionell zon 4 · mellersta Sverigecirka 1,6–2,0 mTjälfarlig, ej snötäckt mark
Örebro länRedaktionell zon 4 · mellersta Sverigecirka 1,6–2,0 mTjälfarlig, ej snötäckt mark
Gävleborgs länRedaktionell zon 5 · södra Norrlandcirka 1,9–2,3 mTjälfarlig, ej snötäckt mark
Jämtlands länRedaktionell zon 5 · södra Norrlandcirka 1,9–2,3 mTjälfarlig, ej snötäckt mark
Norrbottens länRedaktionell zon 6 · norra Norrlandcirka 2,2–2,5 mTjälfarlig, ej snötäckt mark
Västerbottens länRedaktionell zon 6 · norra Norrlandcirka 2,2–2,5 mTjälfarlig, ej snötäckt mark
Västernorrlands länRedaktionell zon 5 · södra Norrlandcirka 1,9–2,3 mTjälfarlig, ej snötäckt mark

Källa och metod: så har län och kommuner kopplats till kartan.

05 / Tomten

Vad styr tjäldjupet på tomten?

Rikskartan är startpunkten. Följande platsförhållanden avgör hur försiktigt värdet behöver användas.

Jordart

SGI definierar tjälfarlig jord som jord som ger tjällyftning vid frysning och mjuknar av överskottsvatten vid upptining. Fyllning och blandade lager behöver bedömas på plats.

Vatten och dränering

Vatten i marken är en förutsättning för isbildning. Dränering beskriver hur vatten leds bort, men ger inte ensam ett nytt beräknat tjäldjup.

Snötäcke

SMHI anger att snödjupet påverkar hur djupt tjälen når. Rikskartan gäller uttryckligen mark utan snötäcke.

Markisolering

TräGuiden beskriver att isolering kan hindra tjälen från att tränga ned. Effekt och utformning hör till den valda konstruktionslösningen.

Värme från byggnaden

Kontinuerlig värmetillförsel kan minska tjäldjupet lokalt. En kall fristående konstruktion får inte automatiskt samma reduktion.

Exponering och markyta

Markvegetation, snöfördelning och lokala ytförhållanden påverkar frysningen. Använd inte en generell sifferkorrektion utan publicerad modell.

Komplettera rikskartan med två officiella kontroller innan platsens förutsättningar bedöms.

Aktuella marktemperaturer

Trafikverkets tjänst Tjäldjup visar marktemperatur på flera djup vid mätplatser för bedömning av väg. Den kan visa det aktuella frostläget nära en mätplats, men är inte en lokal mätning på tomten eller ett dimensioneringsvärde.

Översiktlig jordart

SGU:s Kartvisare Jordarter ger ett översiktligt planeringsunderlag. Kartan ersätter inte fältundersökning och kan inte säkert beskriva fyllning eller lokala jordlager på den enskilda tomten.

Källor: SMHI: Tjäle, SGI:s geotekniska ordlista och TräGuiden.

06 / Exempel

Exempel — från rikskarta till projektvärde

  1. Sök Stockholm. Verktyget visar kommunens län och länets kartintervall.
  2. Kontrollera kartans villkor. Värdet gäller tjälfarlig, ej snötäckt mark.
  3. Beskriv tomten. Notera jordart eller fyllning, vatten, dränering, snö, isolering, värme och exponering.
  4. Beskriv konstruktionen. Ange användning, geometri, lastvägar och om bygglov eller särskild dimensionering krävs.
  5. Välj nästa nivå. En lätt, tydlig konstruktion på känd mark kan ibland bedömas med standardunderlag; osäker mark eller större konsekvens kräver lokal projektering.

Här slutar rikskartan: den visar ett klimatrelaterat planeringsvärde, inte bärighet, sättningsrisk eller färdig fundamentlängd.

07 / Gränser

När räcker inte kartan?

  • tung, permanent eller lovpliktig konstruktion
  • okänd jordart, fyllnadsmassor eller stora nivåskillnader
  • högt vatten, bristande dränering eller återkommande översvämning
  • stora, koncentrerade eller ojämna laster
  • sättning eller tjälskada i en befintlig grund
  • motstridiga lokala uppgifter eller krav på dimensionering och provning

Be då en konstruktör, geotekniker eller ansvarig systemleverantör fastställa vilket underlag som behövs. Kommunens bygglovsfunktion kan svara på vilka handlingar som krävs, men rikskartan ersätter inte projekteringen.

08 / Utförandeexempel

Exempel med markskruv

Markskruv är ett av flera sätt att skapa en grundpunkt. Förankringen behöver projekteras så att frost, last, bärighet och sättningsrisk hanteras tillsammans. Kartans tjäldjup väljer därför inte skruvlängd eller dimension automatiskt.

Fotografiet visar en verklig installation i Stockholmsområdet. Det dokumenterar utförandet — inte uppmätt tjäldjup, jordens bärighet eller en generell produktkapacitet.

Läs vidare om hur längd och lastunderlag bedöms eller om montage när markytan är frusen.

Monterad markskruv som grundpunkt i ett dokumenterat projekt
Dokumenterad installation, Stockholmsområdet. Bilden är inte en mätning av tjäldjup.

09 / Vanliga frågor

Vanliga frågor om frostfritt djup

Hur djupt är frostfritt djup i Sverige?

TräGuidens rikskarta visar cirka 1,1 meter i Skåne och upp till 2,5 meter i övre Norrland. Värdena gäller tjälfarlig, ej snötäckt mark och ska användas som planeringsunderlag, inte som ett färdigt projektmått.

Hur hittar jag frostfritt djup i min kommun?

Sök kommunen i verktyget och använd resultatet för att hitta rätt län och orienterande intervall på rikskartan. Kontrollera därefter jordart, vattenförhållanden, snö, exponering, isolering och konstruktion innan ett projektvärde bestäms.

Är tjäldjup och frostfritt grundläggningsdjup samma sak?

Nej. Tjäldjup beskriver hur långt marken kan frysa under angivna förhållanden. Frostfritt grundläggningsdjup hör till den valda konstruktionslösningen och måste även hantera bland annat bärighet, sättningar, isolering och värmetillförsel.

Hur påverkar jordart och snö tjäldjupet?

SMHI anger att tjäldjupet påverkas av markens egenskaper, markvegetation och snödjup. SGI beskriver tjälfarlig jord som jord som kan ge tjällyftning och mjukna vid tjällossning. Någon generell sifferkorrektion för en enskild tomt kan därför inte göras utan ett publicerat beräkningsunderlag.

Hur djupt ska en plint eller markskruv sitta?

Det går inte att välja längd från rikskartan ensam. Grundens eller markskruvens längd bestäms av konstruktionens last, jordlager, bärighet, sättningsrisk, tjälförhållanden och den valda lösningens dimensionering.

När behöver jag en lokal bedömning?

Ta hjälp när konstruktionen är tung eller lovpliktig, marken består av okänd fyllning eller osäker jord, vattenförhållandena är problematiska, lasterna är stora eller ojämna, en befintlig grund har satt sig eller lokala uppgifter motsäger rikskartan.

Hur väljer jag mellan intervallets övre och nedre gräns?

Välj inte en gräns automatiskt. Intervallet redovisar rikskartans geografiska variation och avläsningsosäkerhet. Ett projektvärde behöver bestämmas efter kontroll av platsens jord, vatten, snö, exponering, isolering, värme och den valda konstruktionen.

Varför ärver kommunen länets intervall?

TräGuidens rikskarta publicerar isolinjer, inte separata kommunvärden. Verktyget kopplar därför var och en av Sveriges 290 kommuner till länets försiktigt avlästa intervall för att undvika falsk lokal precision.

Var kan jag kontrollera aktuellt tjäldjup?

Trafikverkets tjänst Tjäldjup visar aktuella marktemperaturer på flera djup vid mätplatser som används för bedömning av väg. Mätningarna kan beskriva frostläget nära en station men ersätter inte undersökning på tomten eller dimensionering av en grund.

10 / Transparens

Källor och metod

Så har tabellen skapats

  1. TräGuidens publicerade isolinjer och nationella intervall är källdata.
  2. Varje län har fått ett försiktigt intervall efter de isolinjer som skär länets yta.
  3. Sex färgzoner är SnabbGrunds redaktionella gruppering för läsbarhet, inte en officiell indelning.
  4. Kommuner är kopplade till sitt län via det typade registret med Sveriges 290 kommuner. Ingen kommun har fått ett eget påhittat mätvärde.

Källregister

Metoden uppdaterades senast 13 augusti 2026. Intervallen är länsvisa avläsningar av en rikskarta, inte lokala mätningar. De beskriver inte fyllnadsmassor, snötäcke, isolering, grundvatten, jordlager eller laster på en enskild plats och får inte användas som färdigt grundläggningsdjup, skruvlängd eller konstruktionsdimensionering. Intervallen ska omprövas om källkartan uppdateras.

Efter kartan och platskontrollen

Behöver projektet dimensioneras?

Beskriv konstruktionen, platsen och kända markförhållanden. Då kan nästa underlag bestämmas utan att rikskartan behandlas som en färdig lösning.

Beskriv projektet