Frostfritt djup i Sverige 2026 — tjäldjup, karta och metod

01 / Begreppen

Vilket djup ska du använda?

Börja med att skilja på tre värden. De svarar på olika frågor och kan inte ersätta varandra.

1. Orientera: hitta länets intervall på kartan.
2. Kontrollera platsen: jordart, vatten, snö, exponering, isolering och värme.
3. Dimensionera lösningen: kombinera frostdata med bärighet, sättningsrisk och last.

Att skilja på: kartans värde är en regional referenspunkt — ett försiktigt klimatvärde för planering och grov jämförelse mellan delar av landet. Det är inte en mätning av din tomt. Värdet du till slut bygger på bestäms på plats, efter kontroll av jordart, fyllning, vatten, snöförhållanden och konstruktionens laster. Kartan räcker för att orientera sig; platskontrollen avgör om regionvärdet kan ligga till grund för ditt projekt eller behöver justeras.

Hur valet genomförs i praktiken för punktfundament beskriver guiden om grundläggning på plintar.

Definitionen av tjäldjup följer SGI:s geotekniska ordlista. Sambandet mellan klimat, markegenskaper, bärighet, sättningar och grundläggningsdjup beskrivs av TräGuiden.

03 / Rikskartan

Karta över tjäldjup i Sverige

Färgerna är en redaktionell gruppering av län för snabb orientering. Intervallen i tabellen är försiktiga avläsningar av TräGuidens publicerade isolinjer; de är inte officiella kommunvärden.

04 / Alla län

Tabell över dimensionerande tjäldjup per län

Ett län kan skäras av flera isolinjer. Därför visas intervall i stället för en falskt exakt kommunsiffra.

Källa och metod: så har län och kommuner kopplats till kartan.

Alla intervall i tabellen gäller tjälfarlig, ej snötäckt mark.

TräGuidens tjäldjupskarta med isolinjer och temperaturzoner

Värme kan minska djupet – bara när villkoren stämmer

TräGuidens genomgång, uppdaterad 2020, beskriver reduktion av grundläggningsdjup för byggnader som kontinuerligt avger värme till marken. Exemplen nedan återger dess modell och är inte en generell aktuell dimensioneringsregel. Kontrollera hela konstruktionen och använd beräkning när villkoren inte stämmer eller noggrannare underlag behövs. Fristående stolpar, kallt växthus och ouppvärmd altan är inte uppvärmda hus i modellen.

Källargrund: temperaturen och golvet styr reduktionen

För en källargrund med oisolerad golvkonstruktion på mark anger TräGuiden faktor 0,6 vid lägsta månadsmedeltemperatur 0 °C i källaren vintertid, och 0,3 vid 10 °C. Grundläggningsdjupet enligt modellen fås genom faktorn multiplicerad med aktuellt tjäldjup. Det är inte samma villkor som ett välisolerat golv eller en kall källare med annan temperatur.

Inneluftsventilerad krypgrund: samtliga villkor behövs

Källan anger 0,35 m under följande förutsättningar:

• Horisontella konstruktionens värmemotstånd ≥ 3,8 m²K/W.
• Månadsmedeltemperatur ovanför den horisontella isoleringen ≥ +17 °C. Vid 10–17 °C ökas djupet till 0,5 m.
• Byggnadens bredd ≥ 4 m.
• Grundmurens värmemotstånd ≥ 3,0 m²K/W i temperaturzon I och ≥ 2,5 m²K/W i zon II.

Temperaturzon I och II läses i källkartan. De är inte våra sex färggrupper för län. Denna modell är inte tillämplig på en uteluftsventilerad krypgrund.

Uteluftsventilerad krypgrund: U-värde, fasad och hörn

Tabellens reduktionsfaktor multipliceras med aktuellt tjäldjup. Källans förutsättningar omfattar:

• Byggnadens bredd ≥ 4 m och månadsmedeltemperaturen ovanför bottenbjälklaget ≥ +17 °C.
• Isolerande materialskikt på markytan i kryputrymmet: värmemotstånd ≤ 0,5 m²K/W.
• Grundmur ovan yttre markytan: värmemotstånd ≥ 1,1 m²K/W i zon I och ≥ 0,9 m²K/W i zon II.
• Ventilation 1 m³ per m² bjälklag och timme.

Lång byggnad: längden är större än tre gånger bredden. Fasadkolumnerna gäller mer än 1 m från ett utåtgående hörn; hörnkolumnen gäller inom 1 m från hörnet. Ett lägre U-värde släpper igenom mindre värme från huset, vilket här ger en högre reduktionsfaktor – välj inte faktorn utifrån vad som ger kortast fundament.

Platta på mark: kantbalken ingår i frostvillkoren

TräGuiden anger 0,35 m när den horisontella konstruktionens värmemotstånd är ≥ 3,8 m²K/W, månadsmedeltemperaturen ovanför isoleringen ≥ +17 °C och byggnadens bredd ≥ 4 m. Kantbalk eller grundbalk ska dessutom ha värmemotstånd ≥ 2,0 m²K/W i zon I och ≥ 1,5 m²K/W i zon II. Vid temperatur 10–17 °C ökas djupet till 0,5 m.

Om något villkor inte uppfylls, eller större noggrannhet behövs, beskriver källan beräkning med datorprogram. Måttet säger inte att bärighet, sättningar eller vattenförhållanden är lösta. Läs hela TräGuidens underlag och dess villkor.

05 / Tomten

Vad styr tjäldjupet på tomten?

Rikskartan är startpunkten. Följande platsförhållanden avgör hur försiktigt värdet behöver användas.

Komplettera rikskartan med två officiella kontroller innan platsens förutsättningar bedöms.

Källor: SMHI: Tjäle, SGI:s geotekniska ordlista och TräGuiden.

Tjälsäker grund: djup, vatten och kontroll tillsammans

Isbildning i tjälfarlig jord kan ge lyft och vid tjällossning försämrad bärighet. Även en grundpunkt som når under det dimensionerande tjäldjupet behöver kontrolleras för påverkan längs den del som passerar frusen jord. För markskruv ska systemets lösning för tjälpåverkan ingå i dimensioneringen; djupet ensamt är inte ett bevis.

En frostisolerad grund kan vara ett alternativ till större djup, men isoleringens utbredning och egenskaper måste dimensioneras för klimat, jord, vatten, konstruktion och eventuell värmetillförsel. Ett ouppvärmt växthus eller en fristående plint har inte samma förutsättningar som en uppvärmd byggnad. Använd inte en generell cellplasttjocklek som ersättning för projektering.

1. Fastställ färdig marknivå. Djup räknas från relevant färdig nivå, inte en tillfällig schaktbotten. Dokumentera höjder och avrinning.
2. Undersök mark och laster. Bedöm jordlager, fyllning, vatten och last per stöd. Ojämna balkspann och koncentrerade laster gör att totalvikten inte kan delas lika mellan alla fundament.
3. Välj en sammanhängande frostlösning. Bestäm djup eller dimensionerat frostskydd tillsammans med dränering och bärighet. Led bort tak- och ytvatten utan att skada angränsande fastighet.
4. Lokalisera ledningar. Vatten- och avloppsledningar har egna lokala krav; deras förläggningsdjup är inte samma sak som grundens frostvärde. Schakta säkert och avbryt vid okända hinder.
5. Kontrollera före täckning. Dokumentera undergrund, föreskrivna packade lager, isolering, dränering och fundamentens utförande. Geotextil skiljer lager men ersätter inte bärlager eller packning.
6. Följ upp rörelser. Kontrollera nivå och funktion efter vinter och tjällossning. Återkommande höjdjustering ska inte dölja en grund som rör sig.

Avbryt om marken avviker från underlaget, vatten samlas i schakten, ett stöd inte kan installeras som avsett eller en befintlig grund visar nya skador. Konstruktör och geotekniker behöver då ta ställning till orsaken före fortsatt arbete. Läs hur plintgrundens lastvägar planeras och skillnaden mellan bärighet, fukt- och frostskydd.

07 / Gränser

När räcker inte kartan?

Be då en konstruktör, geotekniker eller ansvarig systemleverantör fastställa vilket underlag som behövs. Kommunens bygglovsfunktion kan svara på vilka handlingar som krävs, men rikskartan ersätter inte projekteringen.