Regler, grundtyper och arbetsgång
Grund till kolonistuga – regler, grundtyper och markskruv
En kolonistuga står på arrenderad mark, ofta i ett område med egna byggregler. Grunden ska bära stugan stadigt och samtidigt gå att ta bort den dag arrendet upphör.
Se checklistan före bygget
Regler först: förening, arrende och bygglov
På en kolonilott har tre regelverk något att säga till om: föreningens byggregler, arrendeavtalet och plan- och bygglagen. Det strängaste gäller. Börja därför hos styrelsen innan du väljer grund eller beställer material.
Föreningen och arrendeavtalet
Stockholms stad skriver att du behöver tillstånd från din koloniträdgårdsförening, även för åtgärder som inte kräver bygglov. Föreningen arrenderar ofta marken av kommunen, och arrendeavtalet kan säga hur lotten får bebyggas. Läs också stadgar och ordningsregler. Där står ofta största stugyta, höjd, placering och vilka material som är tillåtna.
- Fråga styrelsen om grundtyp. Vissa föreningar vill se punktstöd som lämnar marken orörd. Andra har krav på hur högt golvet får ligga.
- Fråga om återställning. Läs vad arrendeavtalet säger om marken när en stuga tas bort. En grund som går att skruva upp är enklare att ta bort än gjuten betong.
- Fråga om ledningar. Föreningen vet var gemensamma vattenledningar och el går i området.
Bygglov i Stockholms stad
En kolonistuga räknas inte som bostadshus. Därför gäller inte undantagen för en- och tvåbostadshus, alltså varken attefallsreglerna eller lovfria komplementbyggnader enligt Boverkets vägledning. Stockholms stad listar vad som kan kräva lov på lotten.
| Åtgärd | Föreningen | Kommunen (Stockholms stad) |
|---|---|---|
| Ny stuga, förråd eller växthus | Godkännande krävs. | Bygglov kan behövas. |
| Veranda med tak eller tillbyggnad | Godkännande krävs. | Bygglov kan behövas. |
| Ny grund under befintlig stuga | Godkännande krävs. | Fråga om höjd eller utseende ändras. |
| Schakt eller fyllning över 0,5 m | Godkännande krävs. | Marklov kan behövas. |
| Eldstad eller braskamin | Godkännande krävs. | Anmälan och startbesked. |
Flera koloniområden i Stockholm är kulturhistoriskt värdefulla, till exempel Tanto Södra, Eriksdalslunden och Barnängen. Där ska stugornas enkla och småskaliga karaktär bevaras. Områden som Skrubba, Listudden och Orhem ligger i naturreservat och kräver reservatstillstånd för nybyggnad och tillbyggnad. Läs Stockholms stads sida om kolonistuga och kolonilott för listan över områden. I andra kommuner gäller kommunens egna besked.
Ofri grund – juridik, inte husgrund
Söker du på grund och kolonistuga dyker ordet ofri grund upp. Det handlar om marken, inte om plintar eller betong. En byggnad på ofri grund ägs av någon annan än den som äger marken. Skatteverket kallar den ibland ”byggnad å”.
- Lös egendom: stugan räknas civilrättsligt som lös egendom. Det går inte att få lagfart för den, enligt Lantmäteriet.
- Ägarbyte: anmäls till Skatteverket med en kopia av köpekontraktet eller gåvobrevet, så att fastighetstaxeringsregistret uppdateras.
- Fastighetsavgift: betalas av den som äger stugan den 1 januari.
- Grunden följer stugan: stöd, bärlinor och fästen hör till byggnaden. Beskriv dem i köpehandlingarna när stugan säljs.
Jämför fyra grundtyper för kolonistuga
De flesta kolonistugor är lätta trästugor utan källare. De står på punktstöd under bärlinor, med luft under golvet. Tabellen jämför de grunder du oftast möter på en lott.
| Grund | Passar när | Påverkan på lotten | Kontrollera | Viktig gräns |
|---|---|---|---|---|
| Markskruv med bärlinor | Ny stuga eller nya stöd under befintlig stuga. | Inget schakt eller betong. Kan skruvas upp igen. | Maskinens väg in på lotten och stenar i marken. | Berg nära ytan kan kräva annan infästning. |
| Betongplintar | Färdiga eller gjutna plintar på bärande mark. | Ett hål per plint, jordmassor att ta hand om. | Djup mot tjäle och att plintarna står i nivå. | Gjutna plintar behöver härda innan de belastas. |
| Stenar eller torpargrund | Äldre stuga som står stilla och torrt. | Liten, men stenarna ligger ofta ytligt. | Sättningar, tjällyft och röta i syllen. | Svår att justera och ofta inte frostfri. |
| Platta på mark | Föreningen tillåter gjutning och stugan ska ha fast golv. | Störst, eftersom hela ytan schaktas och gjuts. | Arrendets krav på återställning och marklov. | Svår att ta bort när arrendet upphör. |
Läs mer om grundläggning på plintar och jämförelsen markskruv eller betongplint. TräGuiden beskriver hur öppen plintgrund används under lätta byggnader.
Mark, tjäle och ledningar på lotten
Koloniområden ligger ofta på gammal åkermark, i sänkor eller på fyllnadsmassor. På samma lott kan det finnas lera i ena hörnet och sten i det andra. Börja där stöden ska stå.
Jordart och vatten
- Lera: se var vatten står efter regn. Lera är tjälfarlig och kan behöva längre skruv eller djupare plint.
- Mulljord och odlingsjord: det översta lagret bär dåligt. Stöden ska förbi det och ner i fast mark.
- Fyllning: äldre områden kan ha fyllnadsmassor med tegel och sten. En provskruvning visar hur marken beter sig.
- Berg: berg nära ytan kräver annan infästning än vanlig skruv.
Börja med SGU:s jordartskarta för att se vad området består av. Läs mer i guiden om att bedöma jordarten.
Tjäle under en ouppvärmd stuga
Tjällyft uppstår när vatten i marken fryser och lyfter jorden. En kolonistuga är oftast ouppvärmd på vintern och ger inget värmetillskott till marken under den. Därför ska stöden stå så att tjälen inte kan lyfta dem.
Gemensamma ledningar
Många koloniområden har gemensamma sommarvattenledningar och elkablar som går nära lotterna. De ligger ibland grunt. Fråga föreningen efter en ledningskarta och gör en förfrågan via Ledningskollen innan någon skruvar eller gräver. Läs mer om markskruv nära kablar.
Markskruv: modell, antal och räkneexempel
Markskruven förankrar stödet i marken. Bärlinan bär stugans bjälklag mellan stöden. Därför väljer vi skruv, bärlina och avstånd tillsammans, utifrån stugans vikt, snölast och mark.
Referensantal för små byggnader
Tabellen visar referensantal från våra guider för förråd och friggebodar, plus räkneexemplet nedan. Det är planeringsstöd, inte färdiga grundplaner.
| Yta och mått | Referensantal | Vad siffran bygger på |
|---|---|---|
| 6 m² · 2 × 3 m | 6 markskruvar | Förråd med c/c 1,5 m. |
| Cirka 10 m² · 3 × 3,5 m | 9 markskruvar | Liten bod med c/c 1,5 m som utgångspunkt. |
| 15 m² · 3 × 5 m | 12 markskruvar | Förrådsgrund med c/c 1,5 m. |
| 24 m² · 4 × 6 m | 15 markskruvar | Räkneexemplet nedan: tre bärlinor med fem skruvar var. |
Räkneexempel: stuga 4 × 6 m
Många föreningar tillåter stugor runt 25 m². Så här kan en planering för en stuga på 4 × 6 m se ut.
Ta med dina mått till guiden om antal markskruvar och jämför c/c-avstånd mellan stöd. Bygger du ett förråd på lotten passar guiden om förråd på markskruv.
Så byggs grunden steg för steg
Arbetsgången är densamma för en ny stuga och för nya stöd under en gammal. Skillnaden är att en befintlig stuga först lyfts och stöttas.
- Få föreningens godkännande. Visa grundtyp, stugans mått, placering och golvhöjd. Spara beskedet skriftligt.
- Kontrollera lov och ledningar. Stäm av med kommunen om åtgärden kräver lov. Gör en ledningsförfrågan och be föreningen om ledningskarta.
- Sätt ut stöden. Spänn snöre mellan hörnen och märk varje skruvpunkt enligt grundplanen. Mät diagonalerna redan här.
- Provskruva vid osäker mark. En provinstallation visar om skruven når fast mark eller stoppar mot sten. Anteckna djup och motstånd.
- Installera skruvarna. Skruva lodrätt i varje punkt. Måste en punkt flyttas för en sten, stäm av den nya placeringen mot grundplanen.
- Lägg bärlinorna. Bärlinorna ligger i U-fästen ovanpå skruvarna och skruvas fast från båda sidor. Kontrollera nivån mot en gemensam höjdreferens.
- Mät och dokumentera. Mät sidor, diagonaler och nivå. Fotografera stöd och fästen innan bjälklaget täcker dem.
- Bygg bjälklag och stuga. Lägg golvbjälkarna tvärs bärlinorna och låt luft passera under golvet.
Gammal stuga: tecken på att grunden behöver åtgärdas
Många stugor i Stockholms koloniområden är byggda under förra seklet och står på stenar eller låga plintar. Det håller ofta länge, men tjäle och fukt sätter spår.
Dörren kärvar
Tecken: dörr och fönster kärvar på våren men går lätt på hösten. Orsak: stöden rör sig med tjälen. Åtgärd: mät nivån vid varje stöd och jämför över året.
Golvet sviktar
Tecken: golvet ger efter eller lutar. Orsak: sjunkna stenar eller röta i bjälklaget. Åtgärd: krypa under eller lyfta en golvlucka och kontrollera träet.
Fukt under stugan
Tecken: mögellukt, fuktiga syllar eller vatten under stugan. Orsak: för lite luft eller ytvatten mot stugan. Åtgärd: öppna för ventilation och led vatten bort.
Syll mot jord
Tecken: trä ligger direkt mot mark eller växtlighet. Orsak: stenar har sjunkit eller marken har höjts. Åtgärd: lyft stugan till fri höjd på nya stöd.
Byta grund under en befintlig stuga
- Bedöm trät först. Röta i syll och bärlinor åtgärdas innan stugan får nya stöd.
- Lyft och stötta. Stugan lyfts försiktigt med domkrafter och stöttas tillfälligt, ett hörn i taget.
- Placera nya stöd. Markskruv kan ofta installeras bredvid gamla stenar utan att de grävs upp.
- Sänk i nivå. Stugan sänks ner på bärlinorna. Kontrollera dörrar, fönster och diagonaler innan stöttorna tas bort.
Ändras stugans höjd eller utseende kan kommunen behöva tillfrågas. Läs mer om markskruv i fuktig mark.
För föreningens styrelse: grundfrågor i byggreglerna
Styrelsen får ofta frågor om grund när en medlem vill bygga nytt eller renovera. Tydliga byggregler sparar tid för både medlemmar och styrelse. Här är frågor som är bra att ta ställning till.
- Tillåtna grundtyper: punktstöd, platta eller båda? Krävs att grunden går att ta bort?
- Golvhöjd: högsta höjd över mark, så att stugorna behåller områdets karaktär.
- Ansökans innehåll: grundtyp, antal stöd, placering på lotten och avstånd till gräns.
- Ledningar: var sommarvatten och el går, och vem medlemmen ska kontakta före markarbete.
- Maskiner: vilka gångar som får användas och hur odlingar och gräsmattor skyddas.
- Dokumentation: foton på stöd och fästen, sparade med lottens handlingar inför framtida försäljning.
Guiden får gärna användas i föreningens medlemsinformation eller länkas från föreningens sida om byggregler. Koloniträdgårdsförbundet samlar föreningar i hela landet.
Grund i koloniområden med SnabbGrund
SnabbGrund monterar grund på markskruv i hela Stockholmsregionen och upp till cirka 12 mil därifrån. Vi bedömer lotten, väljer skruv och gör en grundplan för stugan, förrådet eller växthuset.
- Skicka underlaget. Stugans mått eller ritning, föreningens godkännande eller byggregler och bilder av lotten.
- Beskriv vägen in. Gångens bredd, portens öppning och var maskinen kan stå.
- Vi bedömer mark och plan. Grundplanen visar skruvplacering, bärlinor och nivåer.
- Montering och kontroll. Vi mäter diagonaler och nivå och dokumenterar stöden.
Skicka underlaget när du ber om hjälp med grund till kolonistuga eller ring +46 76 920 22 76. Läs också om markskruv till fritidshus och grund till växthus.
Checklista före bygget
- Föreningen: skriftligt godkännande av grundtyp, placering och höjd.
- Arrendet: vad avtalet säger om återställning av marken.
- Kommunen: besked om bygglov, marklov eller anmälan.
- Kulturmiljö och reservat: om lotten ligger i ett skyddat område.
- Ledningar: ledningskarta från föreningen och Ledningskollen.
- Mark: jordart, stående vatten, sten och berg.
- Mått: stugans yttermått, bjälklag och önskad golvhöjd.
- Åtkomst: gångens bredd och plats för maskin och material.
- Kontroll: vem mäter diagonaler och nivå och sparar fotona.
Vanliga frågor om grund till kolonistuga
Vilken grund är vanligast under en kolonistuga?
Punktstöd under en bärlina: plintar, stenar eller markskruv. Stugan är lätt och står på arrenderad mark, så en grund som går att ta bort utan stora markarbeten passar oftast bäst. Föreningens byggregler kan styra valet.
Betyder ”ofri grund” att stugan saknar husgrund?
Nej. Ofri grund är ett juridiskt begrepp: stugan ägs av dig men marken av någon annan. Byggnaden är lös egendom och kan inte få lagfart. Ägarbyte anmäls till Skatteverket. Det säger inget om vilken grund stugan står på.
Behöver jag bygglov för att byta grund under stugan?
Det beror på åtgärden. Ändras stugans höjd, utseende eller marken mer än 0,5 m kan lov krävas i Stockholms stad. Föreningen ska alltid godkänna arbetet. Fråga kommunens bygglovsavdelning innan du beställer.
Gäller attefallsreglerna på kolonilotten?
Nej. Undantagen för en- och tvåbostadshus omfattar inte kolonistugor, eftersom en kolonistuga inte räknas som bostadshus. En ny stuga, tillbyggnad eller fasadändring kräver därför ofta bygglov.
Hur många markskruvar behöver en stuga på 24 m²?
I vårt räkneexempel för 4 × 6 m blir det 15 skruvar: tre bärlinor med fem skruvar var och cirka 1,5 m mellan skruvarna. Stugans vikt, bjälklaget och marken avgör det slutliga antalet i grundplanen.
Vilken markskruv passar en kolonistuga?
För själva stugan använder vi Pro-skruv 1550 mm med 76 mm diameter, eller 2050 mm när marken är lös eller lasten större. Lättare byggnader på lotten, som förråd och växthus, kan stå på 1200 mm DIY. Valet görs efter markbedömning.
Kan en gammal stuga på stenar få ny grund?
Ofta ja. Stugan lyfts försiktigt, bärlinor och nya stöd placeras under och stugan sänks ner i nivå. Först bedömer man syllar och bjälklag, eftersom röta i trät måste åtgärdas innan stugan får nya stöd.
Får jag gjuta en betongplatta på kolonilotten?
Det avgör föreningen och arrendeavtalet. En platta är svår att ta bort när arrendet upphör och förändrar marken mer än punktstöd. Många föreningar föredrar lättare grunder. Fråga styrelsen innan du planerar en platta.
Hur djupt behöver stöden gå i Stockholm?
Det beror på jordart, vatten och tjäle. Som kartunderlag ligger Stockholms län på cirka 1,4–1,7 m för tjälfarlig, oisolerad mark utan snö. En ouppvärmd stuga ger inget värmetillskott till marken. Markbedömningen styr djupet.
Kan SnabbGrund montera grund i ett koloniområde?
Ja. Vi monterar grund på markskruv i hela Stockholmsregionen och upp till cirka 12 mil därifrån. Skicka föreningens godkännande, stugans mått och bilder av lotten och gångvägen, så bedömer vi om maskinen kommer fram och om marken passar.
Nästa steg: godkännande, mark och grundplan
Börja hos föreningen och kommunen. Mät stugan, fotografera lotten och gången dit. Be sedan om en grundplan som visar stöd, bärlinor och nivåer, så kan arbetet beställas med rätt underlag.