Markskruv · bärighet

Markskruv belastning – bärighet per skruvtyp (2026)

Markskruv belastning: vad bärigheten i kN betyder, hur marken påverkar och vilken dimension som passar din konstruktion. Ärlig guide från en verklig installatör.

Mateusz Kerlin · 2026-06-23 · 9 min läsning
Blogg
Markskruv belastning – bärighet per skruvtyp (2026)

Markskruv belastning handlar om en enda sak: hur mycket vikt varje skruv klarar att bära ner i marken innan den ger vika. Det är den siffran – bärigheten, mätt i kilonewton (kN) – som avgör om din altan, ditt förråd eller din carport står stabilt i tjugo år eller börjar sjunka efter första vintern. I vår produktkatalog har vi fyra skruvmodeller, och de bär olika mycket. Här går jag igenom vad siffrorna betyder, varför de inte är exakta och hur vi väljer rätt dimension på din tomt.

Jag installerar markskruv varje vecka, och det jag vill vara ärlig med är att bärigheten i en specifikation är ett spann – inte en garanti. Samma 1 200 mm-skruv bär mer i fast morän än i lös sand, och det är därför vi alltid provsätter innan vi ger ett fast pris. Inga siffror på den här sidan är hämtade från nätet eller påhittade: de kommer från vår egen produktkatalog och vår offertformel.

Vi börjar med vad kN faktiskt betyder, går igenom de fyra skruvtyperna och deras lastkapacitet, förklarar hur snö, vind och hörnlast påverkar valet, och avslutar med vad det kostar och när markskruv helt enkelt inte räcker till.

Nerskruvad markskruv som punktfundament – förankringspunkt som tar upp axiell last ner i marken
Varje skruv är en punktpunkt som tar last rakt ner – hur mycket beror på modell och mark.

Vad bärighet (kN) betyder i praktiken

Bärighet anges i kilonewton, förkortat kN. En kilonewton är måttenheten för kraft – ungefär 100 kilo rakt neråt. Det gör att en skruv angiven till 10 kN i teorin bär i storleksordningen ett ton innan den når sin gräns. I praktiken räknar vi alltid med marginal och sprider lasten över flera skruvar, så ingen enskild skruv står för hela vikten av en konstruktion.

Det viktiga att förstå är att bärigheten är axiell – det är lasten rakt längs med skruvens axel, ner i marken. En markskruv är bra på att ta sådan last, eftersom gängorna i jorden håller den nere och stabil. Den är sämre på drag uppåt och på sidokrafter, och det är därför konstruktionens hörn, sidovind och snölast också spelar in när vi räknar ut dimension – inte bara egentyngden rakt ner.

Våra fyra skruvmodeller och deras bärighet

Enligt vår produktkatalog har vi fyra modeller, och de delar in sig i två diametrar och fyra längder. Bärigheten växer med både längd och diameter:

  • 800 mm DIY (Ø68) – 10–25 kN. För lätt last: altan, staket och mindre projekt.
  • 1200 mm DIY (Ø68) – 15–40 kN. För normal last där längre nedgrävning under frostgränsen behövs.
  • 1550 mm Pro (Ø76) – 20–50 kN. Kräver elektrisk maskin. För tyngre konstruktioner.
  • 2050 mm Pro (Ø76) – 30–80 kN. Längsta skruven, för svår mark och stora laster.

DIY-skruvarna installeras för hand eller med elektrisk maskin och räcker för det mesta vi gör i trädgården. Pro-skruvarna är grövre och kräver maskin – vi använder dem när lasten eller marken kräver det. Vilken som är rätt för dig beror på vad du bygger och vad marken under det bär av. Mer om hur du läser hållfasthetsklass och andra mått på skruven finns på markskruv hållfasthetsklass.

Varför bärigheten är ett spann, inte en siffra

Att det står 15–40 kN och inte bara 40 kN beror på att marken är den enskilt viktigaste faktorn. I fast morän eller hård lera greppar gängorna hårt och skruven bär i övre delen av spannet. I lös sand, silt eller torv håller jorden sämre emot och bärigheten sjunker mot den undre gränsen. Samma skruv, olika förutsättningar.

Det är också därför vi inte ger ett dimensionellt slutpris på telefon. Två likadana altaner på två olika tomter kan behöva olika skruv – den ena på fast backe, den andra på uppfylld schaktmassa som inte packat till sig. Mer om hur tjäle och frost påverkar hur djupt vi måste ner på markskruv och frostfritt djup.

Statisk last, snölast och vindlast

När vi pratar om belastning menar vi oftast tre olika saker. Statisk last är konstruktionens egentyngd och det som står i den – virke, tak, möbler, förvaring. Snölast är vikten av snö på taket vintertid, och den samlas oftast där takytan är störst. Vindlast är de krafter som trycker och drar i konstruktionen vid storm, och den slår hårdast mot stora ytor och höga hörn.

En lätt pergola med stort tak fångar mer vind än en sluten förrådsbod, även om båda väger lite i sig. Det är därför vi ibland väljer en grövre dimension på en konstruktion som ser lätt ut – det är inte egenvikten som avgör, utan vindfånget och snösamlingen. Bärighetssiffran i katalogen gäller den axiella lasten, och vind och snö måste räknas in i projektet separat för att grunden ska bli rätt dimensionerad.

Punktlast vid hörn och dörrar

En vanlig missuppfattning är att man bara delar konstruktionens totalvikt på antalet skruvar. I verkligheten samlas lasten i hörnen och vid öppningar – en förrådsdörr, en grind eller en trappa samlar på sig mer än mitten av en långsida. Det är där en enskild skruv riskerar att överbelastas, och det är dit vi ibland lägger en extra skruv eller en grövre dimension.

Samma logik gäller för hörnstolpar i staket och för mitten av en lång bärlina. Om avståndet mellan två stödpunkter blir för stort sjunker linan och lasten samlas vid ändarna i stället. Därför ritar vi ut stödlinjer och hörn innan vi beställer skruv, så att vi vet var lasten blir störst – inte bara hur många skruvar som totalt behövs.

Så kontrollerar vi bärigheten på plats

Innan vi ger ett fast pris gör vi en provsättning – vi skruvar ner en skruv på de positioner som ska bli bärande och känner hur marken tar emot. Det säger mer om den verkliga bärigheten än någon specifikation. Om lasten är hög, över cirka 10 kN per skruv, gör vi dessutom ett dragprov för att bekräfta att skruven håller det den ska. Det är standard för våra Pro-skruvar i tyngre projekt.

Det är också i det skedet vi upptäcker om berget ligger ytligt eller om marken är för lös. Ibland flyttar vi en position någon decimeter för att hamna på bättre jord; ibland går vi upp en dimension. Arbetsgången är densamma oavsett projektstorlek:

  1. Platsbesök och provsättning – vi provar positionerna och bedömer marken.
  2. Dimensionsval – utifrån last och mark, med bärighet från katalogen.
  3. Fast pris – utifrån antal skruvar och modell via vår offertformel.
  4. Nerskruvning – DIY för hand eller Pro med elektrisk maskin ner till frostfritt djup.
  5. Kontroll och nivåjustering – vi mäter och ställer alla skruvar innan bärkonstruktionen fästs.

Eftersom ingenting göts kan du bygga vidare så fort skruvarna är nere och nivåjusterade – ingen torktid och ingen grävmaskin på tomten.

Vad markskruv kostar per belastningsnivå

Från vår offertformel (1,8 × material + 1 900 kr). Minsta installerade projekt är 5 000 kr. Vi redovisar priser utan ROT-avdrag – bärighetsarbetet i sig ger ingen automatisk ROT, utan det hänger på vad hela projektet är och bedöms separat för din fastighet.

Lätt last — 9 st 800 mm DIY (10–25 kN/st):

5 545 kr inkl. moms.

Normal belastning — 12 st 1200 mm DIY (15–40 kN/st):

7 840 kr inkl. moms.

Tung last — 10 st 1550 mm Pro (20–50 kN/st):

10 036 kr inkl. moms.

Antalet skruvar i exemplen är ungefärliga och sätts utifrån din konstruktion – en stor altan behöver fler än en liten, och ett hörnstyrt projekt kan kräva extra skruvar just där lasten är störst. Fullständig prislogik på vad markskruv kostar.

När markskruv inte bär tillräckligt

Markskruv är inte rätt överallt, och det säger vi hellre före ett projekt än efter. Den vanligaste orsaken till att bärigheten inte räcker är marken, inte skruven – mycket lös fyllning, djup torv eller lera där skruven inte når ner till bärande skikt. Då kan en längre Pro-skruv lösa det, men ibland är en annan grundlösning mer rätt.

Det andra fallet är ytligt berg: går skruven inte ner till tillräckligt djup måste vi antingen flytta positionen, förankra i berget eller diskutera en gjuten lösning. Därför provsätter vi alltid innan vi lovar ett pris. Mer om när markskruv är fel val på markskruv nackdelar.

ROT-regeln och bärighetsarbetet

Många frågar om ROT-avdrag gäller, och för grundläggningsarbete är svaret: det beror på vad hela projektet är, inte på skruven. ROT-avdraget är 30 % av arbetskostnaden för arbete på en bostad, och det förutsätter att både bostaden och arbetet uppfyller Skatteverkets villkor – bland annat bostadstyp, ägande och femårsregeln. Enskilda grundläggningsjobb ger därför ingen automatisk ROT.

För att hålla siffrorna på den här sidan tydliga och ärliga redovisar vi priser utan ROT-avdrag. ROT bedöms i det enskilda projektet, och det är du som ägare som slutgiltigt ska kontrollera vad som gäller för din fastighet. Vi hjälper gärna till att redovisa arbetsdel och material separat så att du har underlaget klart.

Sammanfattning

Markskruv belastning handlar om bärighet i kN, och våra fyra modeller täcker från 10 kN (800 mm DIY) upp till 80 kN (2050 mm Pro). Vilken siffra som gäller på din tomt styrs av marken – fast morän ger hög bärighet, lös sand och torv ger låg – och därför provsätter vi alltid innan fast pris. Vi redovisar priser utan ROT-avdrag, och vi säger hellre om en tomt inte passar markskruv än att vi sätter något som inte bär.

Vi kör i Stockholmsregionen: Stockholm, Solna, Huddinge och fler kommuner.

Relaterade pelare

Få offert via AI-rådgivare →