Vad Ingår i Grundläggning? Allt Du Behöver Veta

Grundläggningens Huvuduppgifter

Innan vi går in på vad ingår i grundläggning rent praktiskt, är det viktigt att förstå grundens tre huvuduppgifter:

• Bära upp byggnaden – Grunden måste klara husets totalvikt samt extra belastning från snö, inredning och boende
• Skydda mot fukt – Förhindra att mark- och regnvatten tränger in i huset
• Isolera mot kyla – Minska värmeförluster genom golvet och skydda mot tjäle

Förberedande Arbeten

Vad ingår i grundläggning börjar långt innan själva grunden byggs. De förberedande arbetena är avgörande för slutresultatet.

Geoteknisk Undersökning

En geoteknisk undersökning kartlägger markens egenskaper. Den visar jordlagerföljd, bärighet, grundvattenstånd och risk för radon eller tjällyftning. Undersökningen avgör vilken grundläggningsmetod som är lämplig och hur djupt grunden måste gå.

Utsättning och Markering

Byggnaden sätts ut med pinnar och snören enligt ritningar. Detta steg är kritiskt för att få rätt placering, vinkelräta hörn och korrekt nivåläge. Många väljer att anlita lantmätare för att säkerställa exakthet.

Schaktning och Matjordsborttagning

All matjord måste bort eftersom den inte har tillräcklig bärighet och kan innehålla organiskt material som ruttnar. Schaktdjupet varierar beroende på markförhållanden och grundtyp, men allt från 50 cm till flera meter kan behövas.

Grundläggningens Komponenter

Nu kommer vi till kärnan av vad ingår i grundläggning. En modern betonggrund består av flera skikt och komponenter som alla fyller viktiga funktioner.

1. Dränerande Skikt

Underst läggs ett dränerande skikt av grus, makadam eller singel. Detta skikt har flera uppgifter:

• Leda bort vatten från grundens undersida
• Jämna ut ojämnheter i schaktbotten
• Ge en stabil yta att bygga grunden på
• Förhindra tjällyftning genom god dränering

Tjockleken varierar från 10 cm upp till 60 cm eller mer beroende på markförhållanden och grundläggningsdjup. I områden med tjälfarlig mark krävs ofta tjockare lager.

2. Kapillärbrytande Skikt

Ovanpå det dränerande skiktet läggs ett kapillärbrytande skikt, vanligtvis cellplast. Cellplast förhindrar att fukt stiger kapillärt från marken upp i betongen. Modern standard är 30 cm cellplast i tre lager om 10 cm vardera, lagda med förskjutna skarvar.

Cellplasten tjänar också som isolering mot kyla, vilket minskar värmeförluster genom golvet och ger energibesparingar under husets hela livstid.

3. Radonskydd

I områden med förhöjda radonhalter ingår en radonduk i grundläggningen. Duken läggs under cellplasten och är viktig för att förhindra att radongas tränger upp genom grunden. Kostnaden för radonduk är ofta lägre än att göra en radonundersökning, så många väljer att lägga in den förebyggande.

4. Betongplatta

Själva betongplattan utgör grundens bärande del. Den gjuts vanligtvis i två delar:

• Kantbalk – Löper runt husets kant och under bärande innerväggar. Förstärkt med extra armering för att ta upp lasterna från väggarna.
• Grundplatta – Täcker hela husets yta. Vanlig tjocklek är 10-15 cm.

Betongkvaliteten måste anpassas efter klimat och belastning. I Sverige används oftast K30 eller K35 betong för grundläggning.

5. Armering

Armering av stål läggs in i betongen för att ge den dragstyrka. Vad ingår i grundläggning av armering beror på konstruktionsberäkningar, men vanligtvis består det av:

• Armeringsnät i grundplattan (ofta K-nät)
• Extra armering i kantbalken (byglar och längsgående armeringsjärn)
• Förstärkning under punktlaster och bärande innerväggar

6. Dräneringssystem

Ett komplett dräneringssystem ingår för att leda bort vatten från grunden:

• Dräneringsledningar runt hela grunden
• Dräneringsbrunn eller koppling till dagvattenavlopp
• Dräneringsduk runt ledningarna
• Skalskyddsmatta mot grundens utsida

Fungerande dränering är avgörande för att undvika fuktproblem och källaröversvämningar.

Olika Grundläggningstyper

Vad ingår i grundläggning varierar beroende på vilken grundtyp du väljer. Här är de vanligaste alternativen:

Platta på Mark

Den vanligaste grundtypen i Sverige idag. Hela huset vilar på en betongplatta som gjuts direkt på marken. Fördelarna är snabb byggtid, god isolering och fuktsäkert. Ingår: schaktning, dränering, cellplast, betongplatta, armering, dräneringssystem.

Krypgrund

Huset står på kantbalkar eller plintar med ett ventilerat utrymme (krypgrund) under. Ger enkel åtkomst till rör och kablar. Ingår: plintgrundläggning eller kantbalkar, dräneringslager, fukt- och ventiletionsskydd.

Källargrund

En fullvärdig våning under marknivå. Kräver djup schaktning, källarväggar av betong eller lättbetong samt omfattande vattenisolering och dränering. Dyrt men ger extra bostadsyta.

Pålad Grund

När marken har dålig bärighet pålas grunden ner till fastare lager eller berg. Pålar av betong eller stål slås eller borras ner och grunden vilar på dessa. Ingår: pålning, påltoppar, grundbalkar eller platta.

Markskruvsgrund

Ett modernt alternativ till traditionell grundläggning. Markskruvar skruvas ner i marken och konstruktionen fästs direkt på dessa. Mycket snabbare och miljövänligare än betonggrund. Ingår: markskruvar, infästningar, eventuella grundbalkar eller bjälklag.

Tekniska Installationer

Vad ingår i grundläggning omfattar också ledningsdragningar och installationer:

• VA-ledningar (vatten och avlopp) genom grunden
• El-installationer och markfördelare
• Ventilationskanaler vid krypgrund
• Golvvärmeslingor (om sådant ska installeras)
• Genomföringar för framtida installationer

Dessa måste planeras noga innan gjutning eftersom det är mycket dyrt att ändra efteråt.

Ytterligare Åtgärder

Tjälskydd

I norra Sverige och områden med tjälfarlig mark kan extra tjälisolering krävas runt grunden. Detta kan vara extruderad cellplast lagd utvändigt kring kantbalken för att förhindra tjällyftning.

Fuktspärr och Tätskikt

Vid källare och krypgrunder krävs ofta ytterligare fuktspärrar eller tätskikt på utsidan av betongväggarna. Detta kan vara bitumenmatta, plastfolier eller tätningsbruk.

Återfyllning och Plantering

Efter att grunden är klar återfylls schakten runt huset med lämpliga massor. Marken ska luta bort från huset för att leda bort dagvatten. Vanligtvis ingår detta som sista moment i grundläggningen.

Kostnader och Tidsåtgång

Vad ingår i grundläggning påverkar naturligtvis både pris och byggtid. En standardgrund för ett enfamiljshus tar vanligtvis 2-4 veckor att färdigställa, inklusive härdningstid för betongen. Kostnaderna varierar kraftigt:

• Platta på mark: 150 000 - 300 000 kr för 120 kvm
• Krypgrund: 200 000 - 400 000 kr
• Källare: 400 000 - 800 000 kr eller mer
• Markskruvar: 70 000 - 150 000 kr (betydligt snabbare)

Kvalitetskontroll

Professionell grundläggning inkluderar också kontroller under arbetets gång:

• Kontroll av schaktdjup och nivåer
• Packning av fyllnadsmaterial
• Kontroll av armering innan gjutning
• Betongprovtagning för kvalitetssäkring
• Kontroll av dräneringssystem

ROT-avdrag för Grundläggning

Vid renovering eller grundförstärkning av befintlig byggnad kan du få 50% ROT-avdrag på arbetskostnaden. Detta gäller dock inte för nybyggnation. Vid grundläggning med markskruvar till tillägg på befintligt hus kan ROT-avdrag vara möjligt.