1. Frostdjup per Region — Hur Djupt Måste Grunden Gå?
Frostdjupet styr hur djupt en altangrund måste sänkas ner i marken för att undvika tjällyftning. Om grunden sätts för grunt kan altan lyfta och sjunka med årstiderna, vilket kan knäcka trävirke och lösgöra beslag.
Enligt SMHI:s geotekniska rekommendationer och praxis varierar dimensionerande frostdjup i Sverige:
| Region | Frostdjup (lera) | Frostdjup (sand/grus) | Typiska städer |
|---|---|---|---|
| Zon 1 — Sydkusten | 40–60 cm | 30–50 cm | Malmö, Lund, Helsingborg |
| Zon 2 — Mellansverige | 80–100 cm | 60–80 cm | Stockholm, Göteborg, Örebro |
| Zon 3 — Mellannorrland | 120–150 cm | 100–130 cm | Sundsvall, Östersund, Gävle |
| Zon 4 — Norrland | 150–200 cm | 130–180 cm | Umeå, Luleå, Kiruna |
*Frostdjup anges för normala förhållanden. Exponerade lägen (nordsluttning, vindexponerade tomter) kan kräva 10–20% extra djup. Källa: SMHI, Boverket BBR.
💡 Markskruv och frostdjup: En standard markskruv på 120 cm fungerar för de flesta platser i mellansverige (Zon 2). I Zon 3–4 används 150–200 cm långa skruvar med förstärkt spets för djupare installation.
2. Bärförmåga (Bärighet) per Jordtyp
Bärförmågan anger hur mycket last marken kan bära per ytenhet. En altan på 20 kvm med möbler och människor kan utöva 2–5 kN/m² last. Det är avgörande att veta om marken klarar detta.
| Jordtyp | Bärförmåga (kN/m²) | Tjälfarlig? | Grundläggningsdjup | Karakteristik |
|---|---|---|---|---|
| Lera (normalkonsoliderad) | 20–80 kN/m² | ⚠️ Hög risk | 100–150 cm | Sätter sig, kräver djupare grund |
| Lera (överkonsoliderad) | 100–300 kN/m² | ⚠️ Medel risk | 80–120 cm | Stabil, gammal komprimerad lera |
| Sand / grus (löst) | 100–200 kN/m² | ✅ Låg risk | 80–100 cm | Dränerar väl, god bärighet |
| Sand / grus (tätt) | 200–500 kN/m² | ✅ Låg risk | 60–80 cm | Utmärkt — markskruv fungerar bra |
| Morän | 200–800 kN/m² | ⚠️ Medel risk | 80–120 cm | Vanligast i Sverige, varierande |
| Berg (fast) | >2000 kN/m² | ✅ Ingen risk | Ytlig förankring | Kräver bergborr, ej vanlig skruv |
| Torv / myrmark | 5–20 kN/m² | 🚫 Olämplig | Speciallösning | Kräver pålning till fast botten |
*Värden är karakteristiska bärförmågor för dimensionering. Faktisk bärförmåga avgörs av geoteknisk undersökning. Källa: Eurokod 7, SGI Rapport 90.
3. Hur Identifierar du Din Jordtyp? — Jordprov Steg för Steg
Innan du väljer grundläggningslösning bör du identifiera jordtypen. Här är tre metoder:
Metod A — Kryptest (snabb fältbedömning)
- Gräv ett hål 30–50 cm djupt och ta upp en handfull jord.
- Rulltestet: Rulla till en 3 mm smal rulle. Håller den = lera. Smular = sand/silt. Kan inte rullas = grov sand/grus.
- Fukttest: Pressa i handen. Vatten pressas ut = lera/silt. Torkar snabbt = sand.
- Färg: Grå/blå = lermark. Brun/gul = sand/morän. Svart = organisk jord (torv).
Metod B — Penetrationsprov (SPT)
Standard Penetration Test — används av geotekniker. Mäter antalet slag för att driva ett rör 30 cm ner i marken (N-värde). Tolkning:
| N-värde (slag/30cm) | Jordbeskrivning | Bärförmåga (grovt) |
|---|---|---|
| 0–4 | Mycket lös lera/mjuk mark | <50 kN/m² |
| 5–10 | Lös sand / medium lera | 50–150 kN/m² |
| 11–30 | Medeldicht sand / silt | 150–300 kN/m² |
| >30 | Tät sand / morän / berg | >300 kN/m² |
Metod C — SGU Jordartskartan (online)
Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) har en gratis online-karta som visar jordtyper per koordinat. Besök kartor.sgu.se och sök din adress. Kartan visar marktyp på ytnivå — kombination med provgrävning ger bäst bild.
4. Geotekniska Krav Enligt BBR & Eurokod 7
Plan och bygglagen (PBL) och Boverkets byggregler (BBR) kräver att altankonstruktioner uppfyller:
📏 Grundläggningsdjup (BBR 6:323)
Fundamentet ska gå under frostdjupet eller isoleras mot frost. Alternativt: grundläggs på bärande lager oavsett djup (t.ex. berg). Markskruvar löser detta med djupinstallation under frostdjupet.
⚖️ Bärförmåga (Eurokod 7, SS-EN 1997-1)
Dimensionering ska visa att designlasten ≤ designbärförmågan med partialkoefficienterna γ_G (1.35) och γ_Q (1.5) applicerade. För en altan med 3.5 kN/m² karakteristisk last och bärförmåga 100 kN/m² råder god säkerhet.
📐 Sättningskrav (Eurokod 7, §6.6)
Tillåten differenssättning för träkonstruktioner: max L/500 (där L är spännet). För en 4 m bred altan innebär det max 8 mm sättningsskillnad. Lös lera kräver provbelastning för att verifiera detta.
5. CC-Mått & Antal Skruvar — Beräkningsexempel
CC-måttet (centrum-till-centrum) bestämmer hur tätt grundpunkterna (markskruvar eller plintar) ska placeras. Det styrs av:
- Bärligets bjälklagsdimension — en 45×195 mm balk klarar 1200 mm spännvidd utan stöd
- Bärförmåga per grundpunkt — markskruv 70×70 klarar typiskt 8–15 kN axialbelastning
- Karakteristisk last — altanbelastning 3.5 kN/m² (egenvikt + rörlig last)
| Altanstorlek | CC-mått (max) | Antal skruvar | Last per skruv | Anm. |
|---|---|---|---|---|
| 3 × 4 m (12 kvm) | 1200 mm | 6 st | 7.0 kN | 3 längs × 2 bredsida |
| 4 × 5 m (20 kvm) | 1200 mm | 10 st | 7.0 kN | 4 längs × 3 bredsida, lera CC 900mm |
| 5 × 6 m (30 kvm) | 1200 mm | 15 st | 7.0 kN | Extra mittskruv vid lera |
| 6 × 8 m (48 kvm) | 1200 mm | 20–24 st | 7.0–8.4 kN | Kontrollera per leverantör |
*Beräkningarna förutsätter sand/morän med bärförmåga >150 kN/m². På normalkonsoliderad lera: minska CC till 900 mm och öka antal skruvar med 30–40%. Balkdimension 45×195 mm.
⚠️ Lera — minska CC-mått: På normalkonsoliderad lera (bärförmåga 20–80 kN/m²) ska CC-mått reduceras till 800–900 mm och djupinstallation till 130–150 cm. Kontakta alltid en geotekniker om SGU:s jordartskartan visar lera.
6. Sammanfattning — Välj Rätt Grundläggning
| Situation | Rekommendation | Djup |
|---|---|---|
| Sand/grus, Zon 1–2 | Markskruv std | 80–100 cm |
| Lera, Zon 2 | Markskruv lång | 120–150 cm |
| Sand/morän, Zon 3–4 | Markskruv förstärkt | 150–200 cm |
| Berg ytligt | Bergborrade infästningar | 30–60 cm |
| Torv / myrmark | Pålning till fast botten | 2–10 m |
Vanliga Tekniska Frågor
Kan jag använda markskruvar i lera?
Ja, men med anpassning. Lera kräver djupare installation (120–150 cm) och tätare CC-mått (800–900 mm istället för 1200 mm). Normalkonsoliderad lera kräver geoteknisk bedömning; i de flesta fall fungerar förlängda markskruvar utmärkt.
Hur vet jag om jag har frost-känslig mark?
Lera och silt är de mest tjälfarliga jordarterna. Sand och grus är låg risk. Morän varierar. Kontrollera SGU:s jordartskartan för din fastighet och gräv ett provhål för en visuell bedömning.
Behöver jag bygglov för altangrundläggning?
En altan ≤ 0.6 m över mark kräver vanligtvis inget bygglov (attefallsåtgärd). Högre altaner kan kräva bygglovsansökan. Kontrollera med din kommun. Grundläggningens tekniska utformning regleras av BBR oavsett bygglovsplikt.
Hur länge håller markskruvar?
Certifierade markskruvar (SS-EN ISO 1461, varmförzinkade ≥ 85 µm eller Z275) har en teknisk livslängd på 30–50+ år i normala jordförhållanden. I sur mark (pH <5) bör extra korrosionsskydd övervägas.
Vad är skillnaden mellan markskruv och betongplint tekniskt?
Markskruv överför last via friktions- och spetsmotstånd längs skruvsektionen. Betongplint vilar på ett utvidgat fotplattsbotten. Markskruv har fördelen att vara omedelbart bärande (ingen härdningstid), justerbar och demonterbar. Se vår tekniska guide om betongplintar för jämförelse.